Stockholms Hundmässa

Idag bar det av mot Stockholm hundmässa med Ola, Johanna, Elin,Calle och Jodie. Man blir helt slut av att kliva upp kl 3! Att man bara fick en timmes sömn gjorde ju inte att man vart piggare. Men det gick ju ganska bra ändå :) Jag är så stolt över min lilla mupp, hon var jätte duktig! Så det var kul. Men om jag ska på utställning igen så blir det nog mässan nästa år. För jag är inte jätte intresserad av det här med utställningar, men det kan vara kul att få en officiell bedömning. Den här gången var enda felen att Jodies päls var lite brun. Den blir ju det på sommaren av solen. Hon älskar att sola, så i januari är hon säkert sitt svarta jag igen. Och så tyckte domaren att vi skulle tjäna på att träna lite. Hon hoppade som en kanin lite då och då, och satte sig ner nån gång när hon skulle stå, men jag har ju typ inte tränat alls, vi har vart på nån utställning tidigare, men nån seriös träning har det ju inte blivit. får väll träna lite till nästa mässa kanske :)
Kritik lappen :) Notera att det står bitch, haha. Dom skriver ju så när det är en vuxen tik, lite kul ;)

Hello!

I lördags var vi ju på hundutställning. Då har man fått lära sig nått nytt.. Förra gången vi var på den utställningen blev Jodie BIS 2a. Det var innan operationen, så då var hon sjuk, undernärd, hade dålig päls och ingen riktig knorr på svansen. Helt sjukt att hon gick så bra den gången. Nu ser hon ut precis som en mops ska se ut, frisk och fin. Riktigt fin! Men då gick det inge bra? Den där kärringen var skit sur på alla och ingen mops fick något pris. Då fick jag höra att på inoff utställningar är inte alla domare kvalificerade. Och så om dom har sina favorit raser, så går dom hundarna bättre. Aldrig mer inoff utställning. På kritik lappen stod det såhär; 3 årig tik. Bra storlek. Feminint huvud. Fina öron. Välkroppad. Bra kors, svans, ben, tassar o päls. Mkt ostabil fram, kunde ha mer drive. Trevlig o välvisad.... Ostabil fram är hon inte, måste ha vart på grund av det höga gräset och vadå mer drive?! Hon är den galnaste hunden jag vet och har massor med energi!! Kan ha vart liiite trött efter en hel dag med massor av nya intryck och hundar. Tjurig domare i alla fall som favoriserade vissa hundar, det tycker jag är dåligt. Och det är inte bara jag som säger att Jodie ser ut som hon ska, det har även proffsen sagt! Så jag blev väldigt förvånad att hon inte fick nått. Nä, Stockholm hundmässa får det bli! Då är det i alla fall seriösa domare på plats!

Kan Inte Förstå

Jag tror inte att det finns jätte många människor på den här planeten som förstår mig när jag säger att jag inte kan klara mig utan Jodie från Tisdag till fredag varje vecka. Men om man tänker efter så är det inte konstigt. För det första så blir man självklart väldigt fäst vid sin hund, när man tar väl hand om den så får man oändligt mycket kärlek tillbaka. Hon följer varje steg jag tar för hon är fäst vid mig med. Varje dag gör hon nått tokigt som får mig att skratta och glömma alla mina bekymmer. Jag har haft Jodie vid min sida i snart 3 år nästan dygnet runt då jag kunnat ha henne med till jobb och allt. (Förutom när hon var på djursjukhuset några dygn och gjorde en allvarlig och farlig operation och ingen trodde hon skulle klara det) Så då blir hon en del av mig. Bland det jobbigaste jag gjort i mitt liv var då, när vi lämnade henne där för operationen. Nästan precis 1 år. Så skulle man säga farväl för alltid. Men hon klarade sig! Det gör att jag känner mig extra tacksam för varje stund jag har henne vid min sida. Men det betyder ju också att det känns extra jobbigt att lämna henne, då jag var så nära att förlora henne.. Jag kan inte hålla på såhär.



Skillnad om man hade ett jobb hemma och hade henne på dagis om dagarna, det är ju fullt normalt. Men så förstår jag och vet att man inte kan ha hund överallt. Och jag måste acceptera att det är så. Men att sova utan henne, hur sjukt det än låter så är det så pass jobbigt att natten till idag blev sömnlös. Jag förstår om inte alla förstår. Och ni som aldrig haft en hund tycker väl att jag verkar vara helt sjuk. Men såhär är det och jag vet att jag inte är ensam om att älska min hund så mycket.









Mys Eller?


För och Emot

I lördags bar det av till utställningen i Avesta. Känner att jag både är för och emot utställningar. Utställningar verkar ju vara en stor anledning till att många uppfödare avlar sönder raserna. Vi kan ta mops som ett exempel, dom har ju svårt med andningen, (med Jodie hade jag tur för hon har inga större problem) men många har det bara för att dom ska se ut på ett visst sätt. Därför är jag emot utställningar. Samtidigt tycker jag att det kan vara kul. Alltså att vara där och bara prata med folk och ha det trevligt. Lite fika och massa hundmys. Sen gillar jag tävlingar och det är ju alltid kul om man vinner =) Och så är ju Jodie väldigt fin för att vara mops, så jag tycker att jag kan gå nån gång bara för att. Vi var ju på utställning med Jodie när hon var liten. Liten och sjuk och hon fick en BIG 2a (först blev hon BIR (Bäst I Ras) Sen tävlar alla i den gruppen som blivit bäst i ras mot varandra och då blev hon BIG 2a alltsa Bäst i grupp 2a pris. Hade hon vunnit hade hon gått till final och tävlat om BIS Best In Show), så det gick bra och då kan man ju tänka sig hur det skulle gå nu när hon är frisk!

Löp

Jodie höglöper! Fridolf har vart jätte duktig hela tiden, men nu har hon börjat flörta med honom! Inte mysigt! Har lånat en bur av mammas bekant som Jodie får sova i på nätterna, men jag lär köpa en egen bur. Buren jag vill ha finns ju på blocket för runt 400 spänn, inte farligt då dom kostar över 1000 kr nya. Vill ha en med lite tjockare galler, inte en med sånt som nästan ger vika. Dom är ju inte sämre för att dom är begagnade.

Fegis

Jodie gnäller som bara en mops kan när hon samlar mod att hoppa.
Blev en lång skogspromenad idag. Och så hittade vi 5 par fina slalomskidor gömda i skogen så det blev en vända till polisen också, då det antagligen var stöldgods. Om ingen anmäler de stulna inom 3 månader så har jag och Ola 5 par skidor =)

Freestyle

Jag skulle vilja börja med freestyle, synd bara att Jodie inte direkt är dröm rasen att börja med. En mops gör ju lite som den vill. Men försöka kan man ju alltid =)
Nu lär jag ut och träna, har lite att jobba med nu då!

Busted!

Där åkte hon dit så det står härliga till! Man kan ju undra varför katterna äter extra mycket när vi inte är hemma, men vi hade våra misstankar. Och så har vi ställt kattmaten på bänken (där Jodie inte får vara) så att hon inte ska ställa sig och äta. Det skiter ju hon i "ingen kan se mig nu, tänker hon". Fast samtidigt ser det ut lite som hon vet att vi riggat kameran ;)
Nu bär det av på grill fest!

Om Mopsen

Texten är lite felstavad här och där, inte jag som har skrivir den. Men det som står är som en exakt beskrivning av Jodie! =)

Inledning.

Alla som har kommit i kontakt med Mopsen har skrivit längre eller kortare artikel i ämnet.

Undertecknad vill inte vara sämre och bidrar härmed med några upplysande rader.

Mopsens ursprung.

Beträffande Mopsen ursprung är dom flesta bedömare överens att Mopsen troligen härstammar från Kina.

Första osäkra spåren som kan eventuellt härledas till Mopsen daterar en del så långt i tiden som till 1700 talet f. Kr. Men dom första någorlunda tillförlitliga bevis om Mopsens existens är skrifterna från Konfucius tid (552-479 F. k.) Tyvärr är det bara fragment som räddades efter härskarens Ch’in Sih order att bränna alla skrifter omkring år 250 f. K.

Så brukar det börja.

Men. Alla är dock inte överens om det och Mopsen kan ha funnits på Jorden längre än vi anar. Det är nämligen så att på vår planet finns det mängd av mystiska fornlämningar.

Om deras uppkomst florerar massor med teorier men bara teorier. Ingen har hittills lyckats komma med rimliga förklaringar. En del forskare och författare som Erich vonDäniken, Robert Charroux  m.fl. påstår att dessa oförklarliga ting  är spår efter besökare från rymden! Det låter väldigt intressant. Och om vi accepterar dessa teorier så har vi given svar varifrån Mopsen härstammar! Mopsen är helt enkelt en av dessa kvarlämningar! Rymdbesökarna hade naturligvisst sina Mopsar med sig ty vem skulle man annars ta som sällskap på långt tjänsteresa mellan stjärnorna än älskade Mops. Vem skulle kunna skilja sig från honom längre tid? Dagar, veckor, ljusår??

Dessa besökare från andra världar landade förmodligen i Kina och där smet en och annan Mopskrabat driven av sin nyfikenhet. Och blev kvar. Sedan på 600talet f.Kr. uppmärksammades den och blev kompis med människan. Därpå noterades att Mopsen finns och historien därefter känner vi redan.

Efter att ha läst dessa rader kommer säkert många att skrika efter bevisen.

Men titta då på mopsen egenskaper:

- Mopsen är tolerant, utan aggressioner, utan behov att jaga och döda.

- Mopsen bildar inga revir och har därmed inga behov att  försvara det. Tvärtom

välkomnar han alla till område han lever på!

- Mopsen litar oinskränkt på alla människor och älskar alla!

- Mopsen är trogen!

- Mops är läraktig – gör aldrig samma misstag!

Handen på hjärtat. Är inte dessa egenskaper numera rätt sällsynta på våran Moder Jord?

Vad eller vem är Mops?

Vetenskapen klassar Mops som liten hund. Men vetenskapen klassar även jordgubbe som nöt, banan som kryddväxt så vad kan man lita på?

Har någon någonsin hittat bananer på Konsum eller ICA i kryddhyllan?

Mopsens klassning är förmodligen grundad på likheterna med hundens anatomi. Men om läsaren ursäktar så är människans anatomi snarlik grisens

och ingen drar några långtgående slutsatser av detta faktum. Ingen försöker göra jämförelse (Jo kanske ibland men det hör inte hit - nu handlar det om Mopsen!)

Mops helt enkelt Mops och med hänsyn till hans rötter bör han stå i klass för sig själv.

Att ”äga” en mops.

Att börja med vill jag rätta till vanligt förekommande uttryck som att ”skaffa en mops” eller ”äga en mops”. Ingenting är felaktigare! Man utökar familjen med en mops, man införlivar Mops i familjen, man flyttar ihop med mopsen men man äger aldrig en Mops! Det är tvärtom Mopsen som från första minuterna i nya hemmet gör anspråk på allt och alla. Det går visserligen att komma överens med mopsen men då måste du och hela familjen ha god kompromissvilja!.

Att leva med mopsen.

Mopsen har för sig att han är skapt till att bevaka din vällbefinnande jämt och överallt. Därmed är din rörelsefrihet borta för alltid och vart du än går så följer mopsen vakande öga med. Och om du absolut måste besöka visa utrymme där du vill vara ensam så kan du räkna att Mopsen sitter troget utanför och vaktar. Dock visar han tydligt sitt missnöje med att han inte fick följa med. Han sitter bredvid dig vid TV, han sitter på din fot så fort du stannar. Mopsen har ofattbar förmåga att vara i vägen och vad du än går så är han under fötterna, vad du än gör så hjälper Mopsen gärna till. Många faller efter en viss tid för frestelse att utöka familjen med en Mops till i förhoppningar att Mopsarna sysselsätter sig själva. Det är i för sig bra för Mopsen då den trivs bättre i grupp men förhoppningarna om lugnare tillvaron blir krossade. Nu blir det två Mopsar som skall uppfylla sina plikter. Nu blir det två Mopsar som hjälper till med allt. Framför hemliga rummet väntar två Mopsar och på din fot så fort du står stilla sitter plötsligt två Mopsar. Tyckte du att det var trångt i din favorit fåtölj med en Mops? Jo då får du erfara att det finns plats med en Mops till och kanske en till? Eller två? Mopsen har enormt behov av direkt fysisk kontakt till människa och detta tillfredställer han för varje pris. Jämt. Överallt. Ensam eller med sina bröder, systrar, kusiner och andra Mopsar.

Forskning runt frågor som berör Mops är av någon anledning lite eftersatt.

I Vatikanen grubblar ett koncilium kardinaler sedan flera hundra år tillbaka över hur många änglar ryms det på en nålspets. Det har provats hur många vuxna stuvar man i en Volkswagen Bubbla. Men ingen har hittills undersökt hur många mopsar kan sitta på husses fot eller hur många mopsar får plats i mattes knä!

 

Med Mopsen blir livet aldrig som förr.

Tyckte du för att under varma sommardagar slappna av i soffan på altanen? Glöm det i fortsättningen. Mopsen följer naturligvisst med och så fort du hamnar i drömmarnas rike bland susande palmer så flyger herr Mops upp med förskräckligt vrål för att jag bort närgången humla, skuggan av flygplan, en fiskmås eller ofta utan synlig anledning men att bara bevisa att han är vaken.

Mopsen är aldrig tyst. I l känslomässigt normal tillstånd utsötar han hela tiden några ljud, harklar, flåsar, grymtar, nyser, puffar och mycket, mycket mer. Tonarten och intensitet beror på individen. Men i känsloladdade situationer kan Mopsen låta precis som vad som helst på Jorden med omnejd. Ryter som lejon, jamar och spinner som katt, skriker som hes anka, gnäller som barn, ylar som varg, brummar som uppvaknade vulkan…...

Mopsens hörsel bör även den vara objekt för djupare studier. Mopsen hör när lockets lyfts från gryta på andra sida av huset men högt uttalat kommando som ”kom hit”, ”stanna” eller liknande hör han inte och besvarar dessa sittande på tre meters avstånd med helt oförstående blick som säger: ”varför då?”

Mopsen som ”viktväktare”.

I bostaden händer ingenting längre utan mopsens vetskap varken under dagen eller på någon annan tid. Om du hade om nätterna ovana att ta sig något gott från kylen så från den dagen mopsen dök upp i dit liv är det slut med detta. Mopsen har under visa omständigheter hörsel vassare än fladdermusen. Du kan smyga om natten till kylskåpet som indianerna från barndomens böcker, i filttofflor eller barfota, du kan sluta andas för tillfälle men, men….Innan du sätter tänderna i korven så sänk dina blickar neråt! Två stora förväntansfulla ögon möter din blick. Skamsen återställer du korven på plats och efter några ytterligare försök ger du upp för alltid.

Mopsens matvanor.

Mopsen kan äta hur mycket som helst när som helst och vad som helst. Och det är du som måste komma överens med Mopsen om portionerna och serveringstiderna.

Mopsen gör det motvilligt men till slut finner han sig i det. Dock är dessa tider heliga och mopsen påminner dig i god tid vad han förväntar sig! Några förseningar accepterar Mopsen inte och om det skulle mot all förmodan inträffa så utrycker han sitt missnöje mera än tydligt!

Och en viktig sak till. Servera aldrig måltiden till Mopsen i utomståendes närvaro! Föreställningen som mopsen presterar under förberedelserna av maten väcker även hos dina bästa vänner frågor som: ”varför får inte stackaren mat flera gånger i veckan?” och ” Måste han få så lite?” Och du slipper eventuella anmärkningar om djurskyddsföreningar och plågeriet.

Mops som vakt.

Men gör Mopsen något till nytta? Hans jordiska släktingar måste ofta arbeta. Dra släde, skrämma älgar, simma efter skjutna fåglar, jaga bovar eller åtminstone hämta tidningar, tofflor med mera. Och mopsen? Jo mopsen är faktiskt den bästa skydd mot inbrottstjuvar. Vid minsta oljud eller okända ljud ställer mopsen till rabalder oavsett tiden på dygnet. Och väcker allas uppmärksamhet att något är i gärningen. För det mesta är det falska larm som att grannen har kommit med ny bil kl. två på natten, skatan misslyckades landa på hängränna klockan tre på morgonkvisten och så vidare. Men den dagen det skulle vara allvar så är Mopsen bered. Så länge skulle tjuven väsnats på utsidan så väsnas även Mopsen på insidan. Men i ögonblicket då tjuven skulle sätta sin fot in i bostaden så slutar Mopsen med oväsen. Och p.g.a. sitt utomjordiska förtroende till människor välkomnar han tjuven!

Men det har nämnts förut att Mopsen måste vara behjälpligt med allt och överallt. Och så även i detta fall. Han skulle följa tjuven på hans snokande i bostaden och så fort han skulle stanna så skulle Mopsen sätta sig på hans fot. På så sätt skulle inkräktaren effektivt hindras från att fylla medhavda svarta säck med dyrbarheter. Skulle tjuven mot all förmodan lyckas med bedriften att fylla säcken så har han inte vunnit! Det återstår det svåraste och det är att utrymma fältet! Som bekant är alla välkomna till Mopsens domäner men lika bekant är att ingen får lämna honom. Då känner han sig så förolämpad att han börjar utsöndra så hjärtskärande klagovisor att även den mest hårdhudad skummis om han inte skulle mjukna så skulle han tomhänt fly han hals över huvudet. Så mopsen är verkligen den bästa skydd för hemmet och alla som bor med Mopsen borde få rabatt på hemförsäkringar.

Faran med mopsen.

För en tid sedan gick det att läsa på någon av länkar till hemsidan Pug Dog Club of Czech Republik en notis om sjukdomen som sprids i Mopsens spår. Det talas inte mycket om. Tvärtom försöker man lägga lock på som brukligt är med alla obehagliga saker. Sjukdomen är visserligen inte smittsam människor emellan men den är å andra sidan obotlig.

Namnet på farsoten är TIM (Tokig I Mopsen). Den kommer smygande och man märker ingenting själv.

Några symptom att nämna:

  • Vid samtalen med med människor börjar man vicka med huvudet från sida till sida
  • Man börjar glömma familjens högtidsdagar men Mopsens födelsedag firar man varje månad
  • Till fästliga tillfälle med bjudna gäster glömmer man att köpa det mesta men inte grisöron och magert leverpastej från ”Gröna slaktaren”
  • Man börjar läsa och översätta för Mopsen textremsa på TV
  • Vid bilbyte är viktigaste kriteriet hur många mopsar får bekväm plats
  • Och en vacker dag kommer grannen med försiktig påpekande att det är Mopsen som sitter i barnvagnen och det som går i koppel är barnet …..

 

Hur skall man skydda sig mot denna smitta? Jo det är enkelt. Om man möter en Mops då skall man aldrig titta i hans ögon. Några oförsiktiga sekunder räcker och man är förlorad………

 

Texten är stulen härifrån --> http://www.mopsar.se/om_mopsen/om_mopsen.htm

Djur Affär'n

Igår var vi till djur affären. Jag bestände mig för att köpa ett nytt flexi koppel, det jag hade innan fick man ju nästan skämmas över..


När vi var till Strömsholm köpte jag en hund väska, kan vara bra om man lär ta med henne på stan eller nått om man är nån stans. Frågan är bara, får man gå in i vissa affärer med hunden om man har den i väskan eller? En tjej på Strömsholm sa att hon hade vart på stan och shoppat med hunden i en sån här väska. Men det beror väl på vart man går. Man får väl helt enkelt ringa och fråga om man nu måste in och har Jodie med. För i bilen lämnar jag henne inte! Inte efter alla hund stölder som vart..

Här får ni sämsta bilden ever. Jag ska även designa om den lite. Tycker inte om volangerna eller vad jag ska kalla det. Om ni tittar till vänster på väskan så ser ni en "flärp" (kan man kalla det så?) som sticker ut, där ser ni volangerna, eller vad jag ska kalla det som sagt. Dom ska bort!


My Love

Härliga Jodie =)





I mosre satt hon på kuddarna bakom mig och vilade sitt lilla huvud på mitt huvud. Just nu ligger hon och snarkar på min mage. Hur mysig som helst =)
(Ni behöver ju inte kommentera min fina frisyr ;))

RSS 2.0